Nr 35 KRISTI HIMMELSFÄRDSDAG

Och jag såg en annan ängel uppstiga ifrån solens uppgång. Han hade levande Guds insegel och ropade med hög röst till de fyra änglar som hade givits makt att skada jorden och havet, och han sade: "Gör inte jorden skada, eller havet, eller träden, så länge vi med insegel tecknar vår Guds tjänare på deras anleten." Och jag hörde att talet på dem, som var tecknade, var etthundra fyrtiofyra tusen. Upp. 7: 2 – 4.

Johannes, som har sett himmelrikets uppbyggnad, såg även denna ängel uppstå från solens uppgång och ropa till de fyra änglar, som hade givits makt att skada jorden och havet, att de skall ännu en liten tid skona jorden tills de utvaldas tal blir fullt. Och dessa tecknade är Guds barn, som känns igen på utseendet och ansiktet, såsom Stefanus, som världens rådsherrar såg i ängelns skepnad. De såg hans ansikte likt en ängels ansikte. Så har Guds barn blivit tecknade redan här i nådatiden. Men de är inte tecknade vid samma tidpunkt, ty vi hörde i det förutnämnda stället, att det tar en liten tid, innan de alla blir tecknade.

De fyra änglar som hade givits makt att skada jorden och havet, är fyra mäktiga riken, som genom krig dräper mycket folk, liksom det i Gamla Testamentet har funnits fyra mäktiga riken i världen, vilka profeten Daniel såg såsom en vädur och bock stånga varandra. Dessa kallas för änglar, därför att dessa fyra riken har var för sig haft en särskild ande, som har varit liksom folkets gemensamma ande, som har varit härskande i vartdera rike, eller varje folk har haft olika natur. Somliga har haft idel högmodets ande, somliga ambitionens ande, somliga girighetens ande och somliga hordomens ande. Dessa kallas i Bibeln för änglar, därför att de i begynnelsen har varit änglar eller goda andar, som skulle ha lett folk till kristendomen och lyckan, om de hade bestått i sanningen. Men då de avföll från Gud, så förvandlades rättfärdighet till egenrättfärdighet, de kristnas ära förvandlades till världens ära, girighet efter de himmelska skatterna förvandlades till girighet efter världens ägodelar och kärlekens ande förvandlades till hordomens ande.

Sålunda har dessa den ondes änglar i början varit Guds änglar, men genom synden förvandlades de till den ondes änglar. Nu regerar den samme onde anden den ene mer än den andre. Någon är högmodig av naturen, det innebär, att högmodets ande är hans skötesynd. Hos den andre är äregirigheten den härskande skötesynden, sålunda är äregirighetens ande i honom. Hos den tredje bor girighetens ande, som är den härskande skötesynden hos honom. Såsom denna skillnad är märkbar mellan enskilda människor, så är den även märkbar mellan släkten och folk. Ett släkte är berömt för sitt högmod, såsom till exempel Kains släkte. Ett annat släkte är ett särskilt äregirigt släkte och ett tredje är girigt, det vill säga: girigheten är av härkomsten hela släktets naturliga böjelse. Dessa är de andar som härskar över varje släkte. Men denna härkomst präglar även riken ända från stamfäderna. Och vi vet säkert, att högmodet är den dominerande skötesynden i ett rike, äregirigheten i ett annat och girighetens ande dominerar i det tredje. Dessa är andar eller änglar, som regerar över folken.

Under Gamla Testamentet fanns det fyra riken, vilka hade olika natur och olika ande. Och åt alla dem hade givits makt att skada jorden, havet och träden. Alla dessa riken skadade Guds folk, bland vilket de tecknade befann sig. Det första var det babyloniska riket, vilket regerades av den högmodige Nebukadnessar som förstörde det av Salomo byggda templet. Det andra var det assyriska riket, som förde Israels barn till fångenskap. Det tredje var det grekiska riket, vars konung Antiokus plågade Guds folk mycket, och det fjärde var det romerska riket, som slutligen förstörde det senare templet och förskingrade hela det judiska folket.

Dessa änglar eller dessa riken hade givits makt att skada Guds folk, eller först jorden, det är, det gemene folket, som får sin försörjning av jorden, för det andra havet, det är sjömän, och för det tredje träd, som är högre än jorden, det är överhetens män. Men dessa änglar har inte fått lov att förstöra hela folket förrän de utvaldas tal blir fullt ända från Abraham. Och vi förstår väl, att då de tecknades tal är tolvtusen från vartdera släkte, så har det inte varit många som har blivit tecknade varje år. Ingalunda har mer än en tjugonde del blivit tecknade av vartdera släktet. Tänk då, hur mycket folk som har gått förlorat enbart av det enda judiska folket. Och när nu dessa tecknades tal hade blivit fullt, så förstördes hela folket och nådatiden gick ut för dem. De hade inte längre ångerns nåd.

Hur många själar skall nu tecknas i denna nådetid, då de fyra änglarna har givits makt att skada jorden och havet? Och vilken ängel ropar nu till de fyra änglarna: "Skada inte jorden eller havet, inte heller träden tills Guds barns eller de tecknades tal blir fullt?" Vi vet säkert, att i synnerhet då tecknades människosjälar, när den första kristendomen var i sin kraft på apostlatiden. Denna kristendom bestod närmare trehundra år, men därefter började mordänglarna skada jorden, havet och träden, ty på den tiden fanns det inte längre en enda ängel, som skulle ha ropat från solens uppgång: "Skada inte jorden eller havet, inte heller träden, tills vi tecknar vår Guds tjänare i deras anleten."

Luther var en ängel som ropade från solens uppgång. Men vi vet inte, vem som nu ropar till de fyra änglarna, vilka har givits makt att skada jorden, havet och träden. Nu ser man av alla tidens tecken, att fyra andar hos fyra folk skadar havet och träden, nämligen högmodets ande, äregirighetens ande, girighetens ande och avundens ande. De skadar jorden, det är, de vållar en stor skada på det låga folket, fast detta folk, som inte är annat än jordens stoft, är så blint och samvetslöst, att det inte känner, vilken stor skada som vållas på kroppen och själen genom högmod, girighet, äregirighet, avund och hordom. Samma andar skadar havet, det är, sjömän, eller det folk som får sitt uppehälle i första hand av havet. De skadar även träden eller överhetens män, som är av stort och högt stånd. Och de onda andar som vållar den största skadan på folket, är högmodets ande, världsäran, girighetens ande och avundens ande, och dessa kallas för änglar, därför att de förut var änglar, men de har förvandlats till djävlar, som på dessa yttersta tider är de farligaste att skada jorden, havet och träden. Men den ängel, som nu ropar från solens uppgång är Kristi ande, som har kommit med ljuset från solens uppgång, och denna ande ropar ännu: "Skada inte jorden eller havet, inte heller träden, tills vi tecknar vår Guds tjänare på deras anleten." Ack om de få utvalda, som är betecknade, nu skulle ropa från solens uppgång, att Herren ännu en liten tid skulle skona jorden, havet och träden, tills de tecknades tal blir fullt. Hör du store himlens och jordens Härskare vår bön. Fader vår, o.s.v.

Evangelium: Upp. 5: 12

Fjärde böndagens text finns skriven i Uppenbarelsebokens femte kapitel och tolfte vers: "Lammet som är dödat, är värdigt att ha kraft och rikedom och vishet och ära och pris och välsignelse."

Vi hörde av den upplästa texten, hur man i himlen lovar det slaktade Lammet, då han blev befunnen värdig att bryta de sju inseglen. Men på jorden hör man inte så många prisa det slaktade Lammet, då även de få själar, som genom det slaktade Lammet är återlösta från syndens, dödens och djävulens våld, inte förmår prisa honom så som de skulle önska. Visserligen har somliga världsvisa skrivit mycket om den förvandling som kom i världen genom Kristus . Men de känner ingen salighet över den yttre förvandling, som har skett i världen genom kristendomen.

Det är i och för sig en god sak, att människorna inte längre offrar sina barn åt avgudar såsom hedningarna, som inte vet något om den rätta kristendomen. Även det är i och för sig en god sak, att den yttre gudstjänsten hålls , att barn undervisas att läsa i boken, att Herrens nattvard firas och annat sådant. Men judarna och hedningarna håller också gudstjänst, de påviska håller gudstjänst och ryssarna håller också gudstjänst. Men vad hjälper denna yttre gudstjänst, då hjärtats och sinnets förvandling inte sker, då hela den yttre gudfruktigheten inte når längre än till skallen? Ingen är så hängiven att be och buga sig som ryssen . Men girighetens och högmodets djävul härskar över honom, så snart han slutar buga sig. Och hur mycket bättre är de, som är uppfostrade i Luthers tro, vilka inte längre bryr sig ens om den yttre gudstjänsten i den mån, att de skulle låta döpa sina barn eller gå i kyrkan på böndagarna, eller läsa boken på söndagarna och tro, att Gud inte låter gäcka sig?

Hur mycket prisar de Guds Son, vilka med sitt leverne förnekar vad de med munnen bekänner? Alla tror nu, att Guds Lamm har dödats, men de är inte många, som tror, att gamle Adam måste dödas och nedsänkas. Alla tror, att Guds Sons blod har utgjutits för deras skull, men det är inte många som tror, att Guds Sons blod blir förtrampat genom ogudaktigt leverne. Den yttre kristendomen är inte bättre än hedendomen, då kristendomens kraft inte når hjärtat och inte förmår åstadkomma hjärtats och sinnets förändring.

Vi hör i den heliga texten, att man i himlen ger det dödade Lammet tack, ära och lov. Men det är ytterst få på jorden som kan tacka, ty även de få som skulle ha lust därtill, är svagtroende, klentrogna, otrogna och tvivlande, och världskärleken vill tränga sig in i hjärtat. Svåra frestelser uppstiger från köttet, så att inte ens de botfärdiga förmår skåda det dödade Lammets sår så ofta som de borde. Inte ens de botfärdiga förmår beskåda, hur den store världsvargen har rivit och sargat Guds Lamm, som borttager världens synder.

Om ett av vargen dödat lamm hämtas från skogen, så samlas alla barn från byn att se på det, men om Guds dödade Lamm hämtas från Golgata, så samlas endast Guds barn för att betrakta märkena efter tänderna. Endast de barn samlas, som har ett medlidsamt hjärta. De gråter högt av hjärtats ömhet, då Guds Lamm dödas. De skulle inte alls tåla att sådan grymhet får ske. De barn, säger jag, som gråter av medlidande och förbarmande, då de ser, hur världens narrar pinar det oskyldiga Guds Lamm intill döden, de Guds barn, säger jag, samlas för att skåda den av vargen dödade kroppen. Och märken efter tänderna syns ännu, blodiga sår i händer, fötter och i sidan. Se ni, kära barn, på Guds Lamm som borttager världens synder, hur vargen har sargat honom, och märkena efter tänderna syns ännu! Spring inte på byagränder, utan håll er hemma och se på Guds Lamm som borttager världens synder, hur vargen har rivit och sargat honom, hur djävulens barn har pinat det oskyldiga Guds Lamm. Ni har lust att springa ute på byagränder. Har ni inte lust att se, hur Guds Lamm dödas? Eljest är ni ju mycket villiga att kika, då en oxe slaktas. Varför är ni inte lika villiga att kika, då det oskyldiga Guds Lamm dödas, som inte har någon röst att klaga med.

Kom nu och se på den av vargen dödade kroppen, att ni ens den tiden skulle stanna hemma och bli förskräckta! Se på de blodiga såren på Guds Lamms huvud, händer, fötter och sida! Se, hur vargen har rivit och sargat honom! Detta skådande på Guds Lamm är nyttigare än att fåfängt springa hit och dit i världen, där tankarna flyger omkring i världen där man ser all fåfänga. Kom ihåg, kära barn, att Föräldern inte tål er lättsinnighet. Föräldern ids inte se er fåfänglighet, när ni leker och stojar så mycket, att Föräldern inte har någon ro för sina öron för era fåfänga lekar, pladder och dumma upptåg. Då Föräldern en eller två gånger varnar, så torde snart ett strängare straff komma.

Men att skåda Guds Lamm är nyttigt för er, ty det kan väcka era samveten och en eftertanke, hur det oskyldiga Guds Lamm pinas. För er lättsinnighets skull, för er fåfänglighets skull och för ert odugliga levernes skull måste Guds Son lida denna pina. Om detta skådande på Guds Lamm skulle verka sorg och saknad hos er, så skulle ni inte längre kunna vara så lättsinniga. Ni skulle inte orka springa ute i byagränder och stoja i ert lättsinne. Ni skulle inte orka stoja så mycket och älska världens fåfänglighet. Ni skulle snarare börja gråta och längta, att även ni skulle med himlens änglar få sjunga den nya psalmen till Gud och Lammet på Sions berg, där etthundra och fyrtiofyra tusen tecknade sjunger segerpsalm åt Herren och prisar Guds dödade Lamm, som har borttagit deras synder med sitt dyrbara blod, ty han är det oskyldiga Lamm, som gör Sions dotters händer vita. När hon tvättar sina händer med Lammets oskyldiga blod, då blir hennes händer och gestalt vita som snö, och alla blodsskulder blir borttvagna från hennes klädnad. Tvätta nu, du Sions dotter, dina händer och ditt ansikte med det oskyldiga Guds Lamms blod, för att du må bli snövit inför Sions Konungs ögon, att du skulle vara värdig att kallas för brudtärna på Lammets bröllop och dansa med änglarna på det rena golvet i himlens sal och sjunga den nya psalmen åt Gud och Lammet. Amen, halleluja. Amen.

Handskriven kopia / Laestadiana samlingen / Uleåborgs Landsarkiv UP / PS 693 / P 1509 / B 175